Julmjöd

Idag har jag satt ett julmjöd på höstens honung. Luktar väldigt lovande. Här är receptet. Nedanför är ett grundrecept också på hur själva proceduren går till (utgått från http://www.runristare.se/vikingtips/mjod/mjod.html).

Julmjöd

Ger en alkoholhalt på cirka 8%

10 korn hel svartpeppar
1 kanelstång
15 korn hel nejlika
20 korn hel kardemumma
1 muskotnöt i bitar
1 helt pomeransskal
1/2 gram saffran

Sjud under en timmes tid kryddorna tillsammans i den största kastrullen du har. Sila av i en jästunna och låt stå och svalna. När kryddlagen är 40°C eller under häll på 5 kg flytande honung. Rör om. Fyll på resten av tunnan med kallt vatten. Rör om så att temperaturen blir under 30°C i hela tunnan. Sila till sist i förkulturen. Sätt på lock och jäsrör och skaka om.

Grundrecept mjöd

Ger en alkoholhalt på cirka 8%

1. Gör först en förkultur. Ta 2 dl honung till 1 liter vatten och häll i en hink. Låt vattnet bli rumstempererat och tillsätt jäst. Lägg över en ren handduk. Använd jäst från en existerande mjödjäsning, en bottensats från en tidigare mjödjäsning eller en köpt torrjäst (för mjöd, ale eller öl). Låt stå tills det börjat jäsa, det här borde inte ta mer än någon eller ett par dagar.
• Jästen har mycket större chans att göra ett bra jobb om man skapar ett par miljoner extra jästceller innan man tillsätter den till musten. Jäs först en liten sats (< 1 liter) med ganska svag mjöd. När den börjar jäsa ordentligt har du plötsligt ett fantastiskt stort antal jästceller att sätta till din riktiga mjödsats. Varför bry sig om hur hårt jästen får kämpa? Du minskar risken att någon annan jäst tar över jäsningen (vildjäsning, inte alltid bra). Har du en söt must är chansen större att jästen orkar starta jäsningen om det finns mycket jäst. Jäsningen går snabbare.
2. Häll 25 liter vatten i ett jäskärl. Tappa i 5 kg (3.47 liter) honung. Sila i förkulturen. Mät sockerhalten med en Oeschlemeter.
• Om du ska tillsätta frukt och örter: Om du ska tillsätta frukt och örter i din mjöd så vänta tills jäsningen har kommit i gång ordentligt. Risk finns annars att fel jästbakterier tar överhand och din jästkultur och mjöd förstörs. Är du osäker kan du koka upp frukt och örter innan så förstörs deras egna jästsvampar som finns naturligt. Örter kan kräva andra förberedelser beroende på sort. Se i örtaböcker och om brännvinskryddning.
• Om du ska krydda: Kryddor sjuder du på svag värme tillsammans med en så stor del av vattnet du kan sjuda. Låt det puttra i över en timme, ju mer smak vattnet har ju mer kryddig smak kommer mjödet att få. Sila bort kryddorna och häll över kryddvattnet i en tom jäshink. Låt det svalna till under 30°C. Tillsätt sedan honung, förkultur och fyll upp resten av hinken med rumstempererat vatten.
• Om du använder hård honung: Nyslungad honung tillsätter du direkt i vattnet. Om det är kristalliserad hård honung så värmer du försiktigt honungen till 30 - 40 grader, EJ VARMARE, då förstör du det nyttiga i honungen. Blanda sedan med vatten och låt honungslagen få rumstemperatur (ca 23 grader).
• Om vattnet du använder är klorerat så måste du koka vattnet eftersom klor hämmar jästbakterierna. Det kan också vara en bra idé att koka vattnet ifall det inte är av perfekt kvalitet. Glöm inte låta vattnet svalna av dock till under 30°C.
• När du satt på locket i på ditt jäskärl är det bara att vänta. Du kan röra om någon gång i brygden för att pigga upp jästkulturen men se till att hålla alla redskap rena och öppna locket kortast tid som möjligt så att inte främmande jästsporer kommer ner i brygden och muterar den. Mjöd jäser långsamt så ha tålamod. Du kan jäsa i rumstemperatur eller i något svalare.
3. Tappa om mjödet i en ny jästunna med en hävert utan att få med bottensatsen. Det här gör du när det nästan helt slutat "ploppa" ur jäsröret eller när Oeschlemetern visar 0. Här är första tillfället för en provsmakning.
• Spara gärna någon liter av senaste mjödets bottensats, blanda ut med lite vatten och ställ svalt. I mjödet finns nu en levande jästkultur som du ska hålla på sparlåga tills nästa bryggning sätts igång. Mata dina husdjur med en aning honung var fjärde månad så håller dom sig pigga och friska. Du kan utan tvekan ge bort stora delar av den till dina vänner, det är en garanti för att du kan få tillbaka en inarbetad jästkultur om något skulle gå fel.
4. Efter några veckor, eller när mjödet helt slutat jäsa, tappa upp det på flaskor. Men om det finns en ny bottensats, tappa ännu hellre om mjödet till tunna en gång till.
• Mät sockerhalten med en Oeschlemeter en sista gång för att veta exakt hur starkt ditt mjöd blev.
• För kolsyrat mjöd, tillsätt ytterst lite honung i varje flaska för efterjäsning. Då måste du använda flaskor som tål kolsyra och har kapsyl. Annars går det bra att använda vinkorkar till flaskorna också.
5. Lagra mjödet
• Mjöd som är lika starkt som vin går lika bra att lagra som vin gör. Det blir bara godare och får en mer komplex smak. Ifall mjödet har en alkoholhalt som cider eller öl så bör du dricka upp det inom ett par år. Men ha tålamod och låt mjödet lagras åtminstonde ett par veckor innan du börjar dricka eftersom mjödet får mindre jässmak och blir klarare med tiden.

Första frosten

Inatt kom första frosten. Det kändes som julafton. Som tur var hade vi förberett oss i landen, allt var inplockat (förutom det som kan stå ute). Av sommarsquashen och många gröna tomater blev det massa burkar chutney. Resten av de gröna tomaterna blev syrade. Vintersquashen är på torkning ovanför vedspisen. Rotfrukterna har vi tagit in i matkällaren och lagt i sand. Potatisen är inplockad i jordkällaren i lådor. Den gula och den röda löken tog vi in för torkning först, sedan flätade vi den och hängde i köket.

Purjolöken får stå kvar i landet. Kvar är också en lite kvarglömd sallad.

Asiatiska bladgrönsaker tål flera graders frost.

 Grönkålen blir bara godare om den blivit frostnypen. Den kan stå ute hela vintern.

Brysselkål odlar vi för första gången i år. Den har vi haft en hel del snigelproblem med, men lite skörd i vinter blir det ändå.

Sommarmöblerna står fortfarande ute, men ska tas in snart.

Bonden har varit ute de senaste dagarna, som har varit soliga vackra höstdagar, och slått och tagit in det sista på åkrarna för vintern.

För Kima så är det väldigt spännande att vara på vägen. För oss är det lite jobbigt när hon är det.

Höstlöven på kastanjen.

Bågar och mjölksyrning

På helgen kan jag unna mig att göra lustprojekt. Den här stocken ska bli en, eller två, pilbågar. Förhoppningsvis. Ett första försök i alla fall som jag kommer att lära mig mycket av, oavsett hur bra bågarna blir. Jag läser "The traditional bowers bible: Volume 1" och beundrar hantverket.

I helgen har jag fyllt år och av Maria fick jag boken "Syra själv - Konsten att förädla grönsaker med hälsosamma bakterier" av Karin Bojs. Mjölksyrning är någonting som jag aldrig har gjort, men är någonting som en självhushållare bör kunna. Det är ett sätt att lagra grönsaker i matkällaren, det smakar fantastiskt och dessutom innehåller de syrade grönsakerna nyttiga bakterier. Jag och David har nyligen inhandlat ekologisk vitkål av den närliggande grönsaksproducenten Älmås gård. Tillsammans med våra egna rotfrukter och grönsaker så blir det förhoppningsvis några försök med mjölksyrning nu i oktober.

Krampans skogsskafferi

Ute i Krampan i skogen kan man hitta det här. Jag gick ut för att hitta hasselnötter (nederst till höger), men det gav inget vidare resultat. Alla skal förutom två var tomma. Tror att vädret har varit för regnigt så att nötterna ruttnat. Jag kan ha varit lite sent ute också, kanske bättre att plocka i början av september. 

Men när jag letade som mest intensivt under hasseln och ekarna stötte jag helt plötsligt på en av sveriges godaste matsvampar - den svarta trumpetsvampen (överst till höger). Som jag aldrig ätit tidigare och heller inte plockat. Men kände igen den från veckans avsnitt av Trädgårdsonsdag (tack Tareq). 

Sen hittade jag lite fler svampar också. Överst till höger kantarell och överst i mitten de två varianterna av taggsvamp; blek och rödgul.

Längs med grusvägen så visste jag sedan tidigare att det fanns nypon från vresrosen (nederst till vänster). Det blev till att plocka lite sådana som sedan ska bli torkat nyponpulver.

Att inte spendera

Under det senaste åren och speciellt det senaste året har jag vant mig vid att inte spendera pengar. Det började inte som ett demonstrativt köp-stopp, utan det hände naturligt. Missförstå mig inte, jag har fortfarande en craving efter vissa saker ibland. Men det märks så tydligt nu att det bara har varit ett beroende, eftersom viljan att konsumera kommer mer sällan och är svag när den väl kommer. Det bottnar i en insikt om att saker egentligen bara är just det - saker.
Jag går regelbundet i second-hand affärer, för att se ifall där finns något jag kan ha nytta av. Oftast hittar jag något, men inte det jag tänkte på att jag behövde just då. Att leva utan att kunna skaffa något exakt när jag tycker mig "behöva" det, är en befrielse. Just eftersom man låter sig vila i insikten - allting som jag behöver kommer att komma till mig, jag behöver bara lära mig att vänta.

Katter, svamp och lådcykel

Det går framåt med katterna. Sassa (till vänster) och Kima (till höger) har nu blivit bästa vänner.

Dessutom har Iso - som är här på besök - fångat sin allra första mus.

Lådcykeln har vi nu provkört till Tranås. Vi hittade bland annat ett element på second-hand.

I söndags var vi ute i skogen och plockade svamp, tillsammans med en riktig svampkonsulent. Det var Mjölby kommun som ordnade en kostnadsfri svampguidning.

Över 20 pers dök upp. Vi fick i uppgift att gå ut i skogen och leta efter alla sorters svamp - det här var vad David och jag hittade. Så nu har jag stekt rödgul taggsvamp till lunch och haft smörsopp och grön kremla i en höstgryta till middag.

Fönstermålning

Lindgröna har alla fönsterbågar blivit. Här står de uppradade för torkning.


Efter en hel dags arbete myser Niklas och Toril i kvällssolen.


och vi andra firar med öl och chips.